coffeeandcake.blogg.se

Hej igen! Nu blev det så att jag aldrig updaterar, som hände förrut också :( Är ledsen över det... Blir verkligen svårt med jobbet som jag har... Men ändå bestämde jag mig för att skaffa en youtube channel! Har redan massa planer och är super taggad :) Snart kommer jag publicera min första video! Har redan filmat massa korta videos!

 

Har även skaffat instagram (äntligen)! Där heter jag: ana.kras

Vad heter ni på instagram? 

Hoppas ni alla mår bra och vi hörs igen, jättesnart!

Kram!

 

 

 

Dålig updatering igen :( Är på jobbet varje dag från 7:30 tills efter midnatt... Vi har ett stort event i Amsterdam nästa väcka med 500+ deltagare, så är det mycket jobb och stress just nu... Men här kommer en fin bild :)

 

Nu kommer fortsättningen av min lilla historia om ett "förhållande" med en DJ...del ett hittar ni här.

Jag slutade med vår andra träff efter ett möte då vi hade drinkar och var hos honom. Men riktiga "madness" började visa sig snart efter. I samma väckan ville vi träffas igen, men det var svårt med våra jobb (speciellt hans)...han jobbade när jag sov och jag jobbade när han sov. Han uppträde nästan varje kväll/natt någonstans...tills tidigt på morgonen. I slutet var vi tvungen att träffas kl 6 på morgonen innan jag åkte till jobbet och när han slutade spelningen. Att inte glöma hans son som han också måste ta hand om...kunde inte vara mer komplicerat. När han inte uppträde var han med sin son tills kl 22-23...då var andra möjligheten att vi träffas då. Vilket också inte var den mest ideala lösningen för mig då jag jobbade tidigt på morgonen. Brukade vara helt slut på jobbet i början tills jag blev van. Men jag tog det som en äventyr. Man lever bara en gång och allt känndes så overkligt. Jag visste (trodde) att det inte kommer pågå på länge, så njöt jag varje sekund med en sånt knasigt liv. 

 

Om ni frågar mig om jag var/är avundsjuk när han spelade så sent på klubbar med att veta hur hundra tjejer snakar med honom och försöker saker...nej, det var jag egentligen inte. Kanske för att jag inte har förväntat mig något och tog det bara lungt. Men konstigt känns det när jag hör hans namn på radio eller ser plakater i staden med hans namn på. Känns fortfarande overkligt och jag tror att jag aldrig kommer bli van.

 

Kanske tyckte han också att jag är intressant för jag aldrig pressade honom eller visade ett stort intresse som andra tjejer säkert gör. Jag försökte vara så lugn som möjligt...också för mitt eget skull. Ville inte bli sårad. Ville inte känna något...jag visste att killar som han är inget bra val och att det bara kan sluta dåligt. Förutom hans job fanns ju massa andra stora saker som han skilsmäss, hans son, ålder...hela paketet, hela lifestyle han lever.  Bad news helt enkelt. Och då visste jag inte ens hur sårad och slut han är på grund av hela skilsmässan och allt han gick igenon...

 

Han verkade alltid vara så glad och vad jag gillade mest - positiv. Han var en förebild för mig. Hur han tog jobbet och livet, allt verkade vara så himla enkelt och positivt. Hur han hanterar stressiga situationer osv...men, som sagt, då visste jag inte hur det ser ut i honom. Han var stjärnan no matter var han är och vad han gör. När han kommer i i ett rum, det är som att solen kommer ut...haha...nej men det är verkligen så...och alla som känner honom säger det. Jag har aldrig haft någon sån i mitt liv. 

 

Men, men...Vi spenderade mycket tid tillsammans sen vi träffades till eventet där han skulle upträda som DJ för mitt företag. Grunden varför vi egentligen ens träffades :). Och jag trodde att det var det. That´s it. Efter den 14.12.2014. kommer "detta" mellan oss sluta. Känns konstigt att det var egentligen bara tre väckor sen vi träffades till eventet. Men det var tre intensiva väckor med många träff, sent på kvällen eller tidigt på morogonen, många sms-ar...mitt i natten när han spelade på klubbar och jag sov hemma i sängen. 

 

Som sagt skulle eventet ta plats på ett hotell. Vi träffades där och kvällen var jättekonstigt. Vi var båda på jobbet. Jag som event manager och han som DJ jag inställde. Och min boss var där. Några dagar innan spelningen skickade han en screenshot på hotellets room booking sida...jag visste inte vad detta menade, det känndes inte som att han skulle boka ett rum till oss, känndes aldrig som att han skulle ta en sån "effort" för oss...betala ett rum. Men han gjorde. Som sagt, stämmningen på eventet var konstigt...han gjorde sitt jobb, men pratade mest med min boss och andra personer...det var en kort tid när jag var brevid honom...och när vi tog bilder på en photobooth (bilden här nedan)... Trodde att det inte blir något med rummet denna kväll (och ingen kväll alls :). Jag pradede mest med hans kompis som han tog med sig för att hjälpa honom med teknik. 

 

Så fort min boss åkte hem (typ kl 3 på morgonen) förändrades allt. Vi fixade några saker med eventet och gick upp till rummet. Han somnade snart och trots att jag var uppe två dagar i råd kunde jag inte sova...tänkte bara på att det här är den sista gången han sover brevid mig. Lovar att jag var 100% säker på att det var sista gången. Hade blandade känslor. På en sida var jag glad att jag träffade honom och allt vi upplevde tillsammans de sista väckorna och tänkte att det verkligen räker nu..men på andra sidan var jag lite ledsen. Ville inte att detta äventyr tar slut.

Vi åkte hem nästa morgon, var sin väg, och vår sista kontakt på ett tag var ett sms av honom om jag har vilat ut mig efter gårdagen. 

 

December kom och gick. Började som en äventyr jag aldrig skulle förvänta mig eller drömma om och slutade med tomma känslor. I 10 dagar fick jag inget av honom. Allt jag hörde är att han uppträdar överallt i Kroatien och är busy som aldrig förr. Jag tror att alla vi deep down vet att man alltid har tid att bara skriva ett kort sms eller något till någon man bryr sig om, trots allt jobb och allt stress man har i livet...bara om man vill. Men så är det. Hans spel.

 

Som sagt har jag förväntat mig att det kommer sluta så..och bara några dagar efter vi sist träffades kändes det som att allt var en dröm. Allt kändes som att det aldrig hade hänt.

...tills julafton den 24.december. Min favoritdag i hela året. Efter 10 dagar av inget bestämde han att ringa mig. Som att inget hade hänt. Några fina ord och allting kom tillbaka igen. Han vill träffas igen efter nyår. Han är med sin son hos sina föräldrar vid havet. Hur mår jag, hur mår han...vi måste träffas...

 

Förlåt för dålig updatering :( Har massa jobb att göra och flera möte varje dag...har redan några inlägg sparat som utkast som jag skriver i några väckor nu och ska göra mitt bästa att publicera de snart :) 

Tills då kommer en fin bild från Paris!

 

Egentligen är det nu även mer än 365 dagar sen han är i mitt liv, men, men... vem skulle räkna...kanske 400!?

Jag är inte säker om människor gillar att läsa sånt på bloggar eller inte, men detta måste jag få ut mitt hjärta. Sånt är verkligen inte min stil...speciellt ingen drama...men som sagt, det är som det är och jag måste få ut det, åtminstone för mig själv...

 

 

 

I slutet av November 2013 började jag organisera ett christmas event till ett stort företag här i Zagreb som skulle vara på den 14. december. Vi bokade ett stort party rum på ett hotel och fixade hela programmet. Bara en DJ saknades...hittade en sida på nätet där man kan boka DJ, skrev mailet och snart ringde mobilen. Det var han. Visste egentligen inte vem han var. På sidan fanns det bild på 5 olika DJs och när han sa vad han heter hörde jag inte haha, vi pratade bara om eventet. Efter vår samtal skrev vi några mails till varandra och han verkade ganska trevligt.  Han sa att han skulle spela på en bar på lördag (en av barer där jag ganska ofta brukar gå ut) och att jag kan komma så att vi träffas och så att jag ser hur han är som DJ...Fortfarande hade jag ingen aning vem han var och hur han ser ut, men jag bestämmed mig att gå dit. 

 

Kom dit lite innan kl. 9 och han fixade precis sin DJ equipment...min första intryck var att han var jättesnygg som jag inte ens tänkte på innan eller räknade med. Vi pratade lite, han var jättetrevlig, och sen började hans spelning. Jag var lite speachless genom hela kvällen för musik han spelade var apsolut min smak, som man annars (åtminstone här i Zagreb) inte kan höra så ofta. Ingen populär klub musik utan så coola låtar...och, en av mina favorit bands - The Cure med låten Close to me. Jag var verkligen utan ord haha...min kompis också för hon visste hur det känns för mig. Han spelade bl. annat Dancing with myself från Billy Idol (en av mina absoluta favoritlåtar) Peter, Björn & Jon - Young folks, Arctic Monkeys, Bronski Beat...och sen gamla låtar som My baby just cares for me, men också nyare hits...han sista låt var Pure shores av All Saints!! Minns ni den?! Har inte hört den i 100 år tror jag och tyckte att det var såå roligt och precis min smak av allt. Jag gick till honom medans han fortfarande spelade och det var nästan omöjligt att komma fram...så många tjejer runt omkringt honom och alla var bara "varts ska du någonstant?!"...sa hej då till honom och han kramade mig och frågade om vi ska träffas senare och ha en drink men jag hade redan andra planer och gick till en annan club med mina kompisar.

 

Så. Det var vårt första möte, och trots att han är snygg som fan och verkar gilla bra musik så hade jag inte tänkt mig något. Speciellt för jag altid försöker separera mitt privatliv och jobbet.

 

Nästa dagen var en söndag och vi hade en stor familj-lunch hos min moster. När jag kollade på mobilen såg jag något konstigt - en viber meddelande (visste inte ens att jag har viber på den där telefonen). Först förstod jag inget. Hade aldrig sett viber förrut. Men sen fattade jag att det var ett medelande från honom. Att inte gå i detalj nu - vi började chatta kl 2 och slutade kl 11 på kvällen. Jag fattade fortfarande ingenting. Vi pratade inte om jobbet utan om oss...vi kände ju varandra inte, visste inget om varandra...han frågade hur gammal jag var och jag var i shock när han sa att han var 35 och blir 36 om några dagar! Det är ju 13 år äldre än vad jag är...och i shock var jag för att jag aldrig skulle säga att han var så "gammal"...han ser ut som 25... Men, men... I dessa 9 timmar som vi chattade försökte jag hela tiden sluta konversationen, ni vet hur det är när man chattar med någon...det måste ta slut at some point och jag ville inte ha en konstig situation, men han gav aldrig upp...bara frågor och frågor och skratt och "nej, gå inte!!".

 

Nästa dagen var jag tvungen att stalke-a honom lite på nätet och snart insåg jag att han var typ en känd DJ här i Kroatien. Han upptredar i alla kända klubbar eller events vilket jag inte visste. Och även jag var förrut på många av hans "spelingar"...men vem kollar på en DJ när man går ut för att dansa en lördag kväll?! Några av mina kompisar känner honom ändå. Det var en sjukt konstig känsla att se hans bilder på nätet och allt... Snart fick jag ett nytt meddelande och vi började chatta igen. Nu kom tiden när han frågade om jag var i ett förhållande vilket jag inte var och sen skojade jag bara och frågade "och du, fru? barn?"....han skickade bara bild på en liten kille och skrev ett namn, 6 år. Det var hans son. Ni kan föreställa sig hur jag kännde mig. Han sa också att han är gift och har en skilsmässa som pågår i 4 år nu. Alltså hans ex-fru och han är inte tillsammans i 4 år men skilsmässan tar en så lång tid pga barnet och hon ville inte skilja sig...ja...det var lite mycket för mig måste jag säga...Senast då visste jag att detta kommer inte gå "normalt" :)

 

På andra dagen hade vi ett möte på hotellet där eventet skulle ta plats, med företaget som vi jobbade för och honom. Det känndes konstigt att träffa honom igen...efter alla våra konversationer och dagen när han spelade...jag kunde knappt koncentrera mig på mötet som tog tvåå långa timmar... Sen frågade han mig och jag vill träffa honom senare och have drinks någonstans... Of course sa jag ja...men med "senare" menade han efter kl 10 för han måste ta hand om sitt barn först. Så väntade jag i två-tre timmar på standen. Jag minns att det var iskallt och jag var jättenervös...Sen...lite efter kl 10 ringde han och sa att han ska hämta mig någonstans. Vi gick till en bar och hade ganska många drinkar...pratade om oss, våra liv, han skillsmässa, mina gamla förhållande och så...det blev drink efter dirnk efter drink tills baren ville stänga. Han sa att han skulle köra mig hem för det var ganska sent, efter kl 1 tror jag...vi pratade inte så mycket i bilen men sen sa han - jag bor här på nästa gatan. Vill du se The Cure´s original skiva från 80-talet och ha ett glas vin hemmas hos mig? Det var typ i sista sekund innan vi gick förbi hans gata och jag sa naturligvis ja. Grejen med skivan är att när vi först chattade (dagen efter vi träffades på baren) så sa jag till honom att han spelade en av mina favoritlåtar från The Cure och då sa han att de är hans favorit band och att han har en original skiva från 80-talet (senare kommer jag berätta en "jätterolig" historia om denna skivan...).

 

När vi gick till hans dör kom en hemlös man fram till oss, ville ha en cig och började prata hur hans fru lämnade honom...då sa DJ att han är som honom, hans fru lämande honom också och skrattade...jag kommer aldrig glömma mannen...vet fortfarande vad han heter haha...

 

Okej, så vi var i hans lägenhet, han visade skivan som var i en bildram på väggen och den såg verkligen antik ut :) Han spelade The Cure och vi drack lite vin. Jag vet inte hur det hände, var lite full måste jag säga och fattade ingenting för jag aldrig i livet skulle förvänta mig något sånt med honom, men vi började kyssas. Det ända jag sa är att vi inte ska "blanda" privatliv med jobb och han sa bara att vi redan gjorde det dagen vi träffades i baren.

 

Det blev ganska sent och dags att gå hem. Nästa dag var en normal jobb dag för mig och han körde mig hem. I hans bild spelade The Killers - Miss Atomic Bomb, en av mina favoritlåtar och jag var i sjunde himmel haha...vilket jag också sa...men då sa han, nej, nu ska jag spela en låt till dig och det blev - Babybird - You´re Georgeous. Ni kan tänka er att den låten kommer påminna mig om honom hela mitt liv. Vilket inte alls är bra!

 

 

Okej, nu räker det verkligen. Det var inte meningen att skriva en sån roman bara om hur vi träffades. Och detta är bara början haha...otroligt. Kan ni tänka är hur mycket annat hände i de 365+ nästa dagarna... 

På söndag kväll bjöd jag min vännina till en lugn middag med vin och ost. Det är alltid lite svårt med söndagar, speciellt kvällar när man vet att det är snart måndag morgon :) Så gillar jag att ha fina kvällar innan detta, att inte tänka så mycket på måndag! 

 

Är frukost inte den bästa måltiden?! När jag var i Dresden, Tyskland nyss åt jag den här goda frukosten...

När jag var i Miami i Oktober, kom jag förbi den här coola godis affären! Och det var några dagar till Halloween så fanns det alla möjliga Halloween grejer :)

Hoppas att detta årsresume kommer vara klar till 2016 :) Är verkligen långsam!

I början av September var jag fortfarande i Dubrovnik och jobbade där....Organiserade en team building med såna roliga bilar till ett stort företag...vi (de) körde genom vineyards och hade wine tasting.

 

....är till mig INK by COLDPLAY.